woopsies

jag har en konstig förkärlek till ruskiga filmen och böcker. Inte ruskiga som skräckfilmsäckliga, utan ruskiga som i hemska händelser, förtärande uppväxter/liv och otroligt sorliga livsöden i övrigt.
När jag köper böcker letar jag alltid först efter sanna berättelser och just det, fruktansvärda livsöden. Jag läser alltid böcker såsom exempelvis 14år till salu, När ingen annan ser, Otryggare kan ingen vara, Mannen utan öde, Magdalenatvätterierna och Överlevare trots alla odds. Det är i samma kategori som Pojken som kallades Det, de flesta känner till den berättelsen. Dock tror jag många skulle bli överraskade hur många otroligt starka personer som finns där ute som har vågat blotta sig och vågar berätta sin historia, och otaligt många fler som faktiskt överlever mot alla odds även om de kanske inte skriver om det. Jag rekomenderar alla varmt att läsa dessa böcker, de berör så det gör ont i alla organ, nerver och celler i ens kropp.

Jag vet inte om det är just känslan av att bli berörd i en onåbar värld som lockar eller om det är adrenalinkicken jag får av min frustration över att inte kunna hjälpa och räcka till. Men av någon anledning dras jag till denna typen av filmer och böcker. Ikväll såg jag en film, dock ingen sann berättelse vad jag vet, men otroligt gripande. Den skulle lika bra kunna vara sann och den är verklighetstrogen så det gör ont. Se; Pojken i randig pyjamas. Jag fick inte ens i mig chips och cola till denna filmen, det bara gjorde ont i mig. Lova mig att ni ser den, och ser till att andra ser den. Det är viktigt att folk förstår, och inser att detta faktiskt inträffar dagligen, att människor beter sig som monster och att människor faller in i grupptryck och "hjärntvätt"(ibland för de inte har något val).

Nu ska jag påbörja nästa bok i alla fall som handlar om Trafficking, så ska fortsätta må dåligt ett tag till. Våga bli berörd!