woopsies

Måste ju börja lite lättande med min och mammas MSN-konversation:

Pia säger (22:20):

Hej gumman! Nu är jag tillbaka i Tomelilla. Din pappa dukar just nu fram en festmåltid. Stekt salt sill med stekt lök och kokt potatis.

EmEm säger (22:21):

hah tur du har trimmat pappa

Pia säger (22:21):

mmm inte nog med det....hela huset är städat också

EmEm säger (22:21):

haha du måste berätta hur du lyckas!!

Pia säger (22:22):

tja dom första 25 åren var det rena rama kriget sen har det bara blivit bättre och bättre

EmEm säger (22:22):

hahahahah


Sen vidare till min dag. Måste nog säga att det var en av de Sjukaste/sämsta dagarna på vääääldigt länge. För inte nog med att jag är fortfarande bedövad/sovande i hand och kind så är jag också snurrig. Om det beror på "sjukdomen" eller oron för vad som händer mig vet jag itne.

I alla fall.

Började dagen med 1 timmes föreläsning som var så sjukt tråkig att jag gick. Hämtade upp M, ut till väla och handlade presenter och drack varmt vatten (läs kaffe, jag känner ingen smak längre). Hem igen, skulle iväg på intervju.

På väg till intervjun ringer en väninna; MG och fråga när, hur osv om intervjun. När jag pratar med MA så börjar min bil sakta ner väldan massor och när jag slutligen ligger i 20 knyck på motorvägen, ser jag en sån där liten avstickare för Väghållningsarbete och svänger in där PRECIS när bilen dör. Eftersom jag inte har någon fungerande bensinsmätare är jag väldans noga med vad jag tankar och hur mycket jag kör. I alla fall, någon har slangat ca 15 liter från min bil och jag får soppatorsk 20 minuter innan intervjun, mitt på motorvägen men ändå så retligt att jag ser skylten där jag ska svänga av. Som tur är så är MA med man inte långt borta och lovar att svänga in på närmaste bensinstation och köpa dunk + tanka så jag kommer iväg.

Sagt och gjort och där står jag och väntar med en jädrans massa tutande lastbilar som kör förbi, just då ringer jag bl.a pappa i all frustration som berättar för mig: - Om du hade haft kortkort på dig hade du redan haft skjuts in till stan! Varav jag anser att jag inte vill ha skjuts in till Landskrona av en okänd lastbilschaufför och pappa inser att detta är inget något en pappa ska säga till sin dotter som fortskaffningsalternativ.

Ca 3 minuter i 3, ( jag skulle vara på intervjun kl 3) får jag i alla fall bensin i bilsatanen, spinner som en katt mot stan, och SJÄLVKLART! den vägen jag sett ut på hitta.se mot intervjuadressen är det STOPP på. Vägbygge! Jag snurrar ju runt och har ingen aning om vart jag är tills det mitt i allt kommer en skylt ARTILLERIGATAN 1! YES jag är rätt tänker jag... MEN NEJ DÅ! då har jag hamnat på ett jädrans äldreboende där dom inte känner igen namnet på den jag ska träffa.
Sist o slutligen hittar jag någon där i boendet som käner igenon namnet iaf, kommer dit... har intervjun. och FÅR JOBBET! :D Tur, fick även det längsta vikariatet det hade på 10 veckor... o ja, efter all otur så känns det som att jag bara väntar på att de ska ringao säga att något har blivit fel o jag ändå inte får det...

Men för att fortsätta... Jag ska ut från den där jädrans staden, hitta till en bensinstation o ta mig till helsingborg. Tänkte, jo men jag känner ändå til Landskrona lite, så kör mot den enda vägen jag känner till..  Och jag långt om länge hittade vägen men tro ni fan inte dom bygger om där också?!?! hela vägen spärrad!!!
Får vända in och yra i stan, väl medveten om att min bil är arg på mig och har inte jätte mkt bensin... :S

Hittar i alla fall ut på den vägen jag ville (efter vägbyggegrejerna), och därigenom också till bensinstationerna. Tankar bilhelvetet, går in ska betala bensinsakskapet och vad tror ni jag går höra?!?!?!? (Bensinstationsgubben = B. Jag (jätte arg)= J.)
B : - Nej, men har du kort! Och vi som inte har någon connection med banken!
J: - Men jag har ju redan tankat!
B: - Jo men du får ändå komma tillbaka om en stund!
J:- Jag bor för helvete inte i Landskrona, jag är från Helsingborg och jag vill hem!
B: - Då får du Gå och ta ut pengar, parkera bilen här bara så jag kan se den....
J: - Jag känner för in i helvete inte till den här jävla staden, så var i satan tar man ut pengar här?!?!
B: - Ehm, gå däråt så kommer du till en automat..
J: . Vart fan är däråt?!
B:- Eh, alltså om du följer denna väge....
J: - vilken jävla väg?!?! Berätta var jag är, vilken satans väg jag ska gå och var tusan jag ska hamna så kan jag gå!!!!!
B:- följ vägen bara neråt så kommer du till en automat
J:- Jamen var fan ska jag ställa bilen då??????
B:- På parkeringen.
J:- *mutter mutter mutter* * Massa icke blogg-vänliga (gissa vilka ord)*

Jag parkerar bilskapet, beger mig iväg dit bensingubbens tumme pekat, hittar slutligen den jävla automaten, tar ut pengar efter stått i kö i säker fleeeeeera timmar, vad det känns som.. Beger mig tillbaka till den mest hatade bensinstationen i världen, kommer in i butiken och den där attans klämkäcka gubben ler mot mig och säger: - Men du!! Nu funkar korten igen!!!

Min första och enda tanke var, skott i pannan!!!

Och nu har jag bara gått o väntat på att en planet eller liknande ska falla ner i huvudet på mig typ... Drack litta vin med E för jag hade en storartad idé om att högersidan skulle domnasbort ikapp med vänster sidan.. Kan dock berätta att det sket sig ordentligt, vilket visserliggen E trodde att det skulle göra från början... Varken mer eller mindre bedövad/sovande.. men om möjligt ännu mer snurrig...

Får väl bara helt enkelt bädda ner mig helt tidigt som vanligt, lyssna på mina jävla, jävla, jävla grannar som haft fest både igår och idag. Tacka .... ehm, mig själv?! för det finns ju ingen gud... för att jag ska flytta snart!